Tack för 2011

Med endast ett och ett halvt dygn kvar av detta år är det dax att summera det från min och Miltons sida sett. 2011 blev inte vad jag trott när jag för ett år sen stod och skålade in det, men för Milton har det allt som allt varit ett jättebra år. Han började förskolan i januari, utan några större problem, och har hela tiden trivts jättebra.
När året började var hans gång ganska trevande, men under början av året fick han kontroll och balans. Glädjen i hans ögon var otvetydlig när han i somras dessutom lärde sig hoppa jämfota!
Han har under året fått ett tal som gör mig stolt som en tupp. Förvisso är inte alla ord begripliga för utomstående, men han har ett ordförråd som imponerar och han pratar långa meningar. Mina favoritstunder på dagen är när vi äter middag tillsammans och sitter och pratar. Han har så mycket kloka funderingar som han delar med sig av.
Vi har installerat oss i ett nytt hem, i vårt lilla hus i Åkarp där vi båda trivs jättebra och känner oss trygga. Går vi ut en sväng hittar Milton själv hem och han säger att vi bor på "sjua tvåa".
Han hade en period i somras då det var jättejobbigt vid läggning och han var orolig och ledsen, men efter att vi pratat om det och vi kom överens om att han fick ha dörren öppen och en lampa tänd, så har det inte varit några problem. Det var i samband med att han fick lämna spjälsängen och sova i stor säng som detta hände, så det kan ju ha haft med det att göra.
Favoritsysselsättningar under året har varit att titta tåg på stationen i Åkarp, alltid med fika... Att bygga pussel, bygga lego, läsa böcker och givetvis att leka med hans älskade bilar. Något gosedjur han MÅSTE ha med sig har han än inte fått, men när han är hos mamma är det just nu hans "åttor" (råttor) från IKEA som ska bäras runt, packas ner, sovas med osv. Hans ambulans-nalle blev brädad av råttorna... Men dom ska stanna hos mamma, och vänta på honom där när vi åker iväg.
Milton har varit förhållandevis frisk hela året, med tanke på att det är hans första år på dagis. Det är först nu på vintern som sjukdomarna avlöst varann, men det får vi nog ta. Tror att vi överlag har en frisk liten pojke!

I somras gjorde vi inte så mycket, för vädret var inget vidare. Det blev lite småturer och lite utflykter, badade i poolen på baksidan av mitt hus några gånger, och lekte med kompisar.
Mest har han i år lekt med Vincent, Julia och Malva och det är även dom han pratar mest om. Tror han kommer att bli ganska ledsen när nu Vincent, som vi bor granne med, kommer att flytta i januari...
Vi har flugit till Finland två gånger i år, och hälsat på våra vänner där, och båda gångerna har han skött sig exemplariskt och varit väl medveten om att vi var högt uppe i luften.

Sammanfattningsvis kan jag säga att Milton har slagit ut som den vackraste blomma detta år. Inget fyller mig så med glädje och lycka som att få vara med honom. Han ger mig så mycket värme, kärlek och fantastiska stunder att jag saknar honom så det värker i själen när han är ifrån mig.
Jag kommer att göra allt för att ge honom ett tryggt 2012, med många fina minnen och glada stunder.

Gott Nytt År önskar jag och mitt älskade Kryp!