Kerstin Lindh heter jag, är en 36-årig kvinna härstammande från Skåne, där jag ju faktiskt bor än idag!
Jag är frånskild sen hösten 2010, och har en bra kontakt med min ex-make som jag har en underbar son med. Milton heter vårt Kryp, och det är om och för honom den här bloggen egentligen existerar. Jag började blogga när jag blev gravid och sen har det fortsatt som en dagbok över Miltons liv.
Jag arbetar (deltid för närvarande) som planerare på en bilskadeverkstad i Malmö. Detta har jag gjort i lite mer än fyra år, och jag kan inte tänka mig att göra något annat, så bra trivs jag! Jag trivs med mina arbetskamrater, med mina arbetsuppgifter, med stämningen i en verkstad och med att vara en del av ett maskineri där man ska få allt att klaffa. Mitt arbete är att sitta i mitten och försöka styra upp verksamheten och det känns som om jag är på rätt plats!
Tiden som Milton och jag har tillsammans försöker jag förvalta väl. Vi gör något kul/mysigt/lärande varje dag vi träffas likaväl som att han får ta del av vardagen. Han är med mig och handlar, vi lagar mat, han "hjälper" mig med städning och tvätt och vi har våra speciella stunder som tex vid vällingdax på kvällen. Jag tycker att det är viktigt att han får vara en del av vardagen oxå, att livet inte alltid är bus och lek utan att mamma (och pappa såklart) även har sysslor som måste göras.
När jag inte jobbar eller är mamma spenderar jag mycket tid på min träning. Jag styrketränar 3-5 pass per vecka, beroende på hur mycket jag har Mille, och försöker springa 2-3 gånger per vecka. Jag har tävlat i bodybuilding och Athletic Fitness, och siktar på att tävla i AF även i år.
Andra saker jag pysslar med på fritiden är att ta hand om mitt hem, läsa böcker, promenera för njutningens skull och umgås med de som betyder något för mig. Bland dessa utvalda har jag min bästa vän sen måååånga år tillbaka. Petra heter hon och bor i Trelleborg med sin lilla familj. Vi har känt varandra i 16 år och följts åt i vått och torrt.
Jag har även en fantastisk vän på distans, en brevvän som bor i Finland men som jag även haft glädjen att träffa "live" ett antal gånger och jag är dessutom fadder till hennes lille son!
Sen har jag en underbar tjej som vän, som jag lärt känna genom träningen. Malou heter hon, och hon fick precis som jag barn 2009 så vi har även det gemensamt. Henne kan jag ringa precis när som helst om precis vad som helst!
Givetvis kan jag inte glömma bort min mamma i det här sammanhanget. En "krutkärring" på 70 år som bor i mitt barndomshem och sköter om hus och tomt själv sen min pappa gick bort. Dessutom jobbar hon lite extra nu på sommaren... Hoppas jag själv oxå blir så pigg som gammal!
Det var en hel del om mig. Mer kommer säkert!
