Om bara ett par timmar, är det exakt tre år sen mitt liv förändrades för alltid. Jag var höggravid, med flera veckor kvar tills beräknat födelsedatum, och vaknade vid ett på natten av att den blivande fadern snarkade så tavlorna skakade. Jag gick upp och tänkte flytta in min klumpiga kropp i gästrummet, och tog vägen via toaletten eftersom jag var kissnödig på ett ungefär hela tiden.
Men det slutade inte skvala i toalettstolen... Trots att jag inte längre kissade... Vattnet gick! Och i samma ögonblick föll ett lugn över mig, och insikten om att jag inom en väldigt snar framtid, skulle gå från att vara en blivande mamma till en mamma...
Och framåt kvällen den 14 juli 2009 föddes så, efter många, jobbiga, smärtsamma timmar, min/vår älskade lille kille. Då visste vi inte att han var en Milton, det namnet hade vi inte ens funderat över, utan det var något jag kände vår andra natt tillsammans där på avdelning 42 i Lund.
Jag minns varenda ögonblick, varenda liten sekund och känsla från den här tiden. Hur ont det gjorde, hur jobbigt det var, hur fantastiskt det kändes när smärtan försvann som av ett trollslag i samma ögonblick som den lilla kioppen lades på min mage när allt var över. Hur jobbigt det var att bli lämnad ensam efter bara ett par timmar som förvirrad mamma, hur dåligt jag mådde av att vara "instängd" på avdelningen och veta att sommaren och livet rullade på där utanför. Jag hade sån hemlängtan! Och jag minns hur fantastiskt det kändes att få komma hem, att lägga Milton i vagnen första gången och gå rundan runt kvarteret och låta alla se vårt älskade underverk. Och hur jag bet ihop för smärtan i nedre regionerna för varje steg jag tog...
Imorgon fyller Milton tre år. Tre, underbara år har jag hittills fått med den här fantastiske lille mannen. Det finns inget jag inte skulle göra för honom, och det finns ingen som någonsin kan ta hans plats i mitt hjärta. Allt jag gör, gör jag med hans bästa i åtanke. Och imorgon ska jag fira hans födelsedag genom att ge honom en riktigt fin dag. Mitt älskade, lilla Kryp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar