Tungt och mörkt

Även om vi går mot ljusare tider är det ganska grått och mörkt nu. Jag är nere i en svacka där det mesta känns tungt och jobbigt, och som mitt enda ljus har jag Milton. Så de dagar han inte är hos mig är livet extra mörkt och jag försöker få tiden med honom att fungerar som nån slags ljusterapi där jag suger åt mig av hans härliga energi!
Helgen som gick var han hos mig och vi hade riktigt mysiga stunder. Vi umgicks en hel del med vänner och på något vis får den tiden vi är med andra att känna mig snuvad på tiden med Milton. Jag har ett stort behov av ensamtid med honom just nu och ska försöka fördela min/vår tid förnuftigt så vi får en bra balans mellan egentid och umgänge med andra.

Har fyndat en hel del vinterkläder till Milton på slutrean i affärerna. Kläder jag tror han ska kunna ha nästa vinter, och till en bråkdel av det pris jag fått betala om jag köper det inför vintern. Han blev så glad för sitt nya termoställ att han ville gå runt i det hemma, även om det är liiite för stort än...

Utvecklingsmässigt är det mycket snack från den lille mannen nu. Han berättar om allt som händer, om allt han har gjort, om vad han ätit, om vad pappa gör, om bilar, om kompisar och om sånt han ser när vi är ute och rör på oss. Han följer glatt med mig på allt jag gör och trivs bra på mitt gym dit han får följa med åtminstone en gång i veckan. Jag har tänkt ta ledigt från jobb en dag för att vara med honom på förskolan så även jag får ta lite del av hans vardag och se vad dom gör och kanske lära mig några av de sånger han sjunger som inte fanns "på min tid".